Igår var vi på utflykt till Auschwitz. Det var en speciell upplevelse. Vi blev upphämtade utanför lägenheten och därefter styrde vi mot Auschwitz. Väl framme inväntade vi guiden innan vi begav oss in på området och del 1 av turen. Att förklara det besöket i ord är svårt, det är något som måste upplevas. Jag fick rysningar över hela kroppen ett flertal gånger. Det är så svårt att förstå vad som faktiskt har pågått där. Byggnaderna utifrån är fina. Det växer höga träd och gräset är alldeles grönt. Att förstå, att föreställa sig att tusentals människor har dött där är inte lätt. Att se gaskamrarna, krematorierna och gaten in är overkligt men ändå så verkligt. Det är en plats man måste besöka någon gång i livet, för det som hände där får aldrig glömmas bort. 

Efter del ett var det lunchpaus och sedan åkte vi vidare till Auschwitz Birkenau som är en annan del av Auschwitz. Här var levnadsförhållandena ännu mer fruktansvärda än på det första stället och det var gigantiskt stort. En riktig dödsfabrik. Det var hit de flesta tågen kom och det stället där de kör in som man sett på bild så många gånger var plötsligt där på riktigt. Perrongen där valen gjordes och hundratals familjer splittrades, där stod jag nu. Så absurt och så svårt att greppa vad som faktiskt har hänt just på den där platsen. 

Bilden nedanför visar ställena de sov på. Vill inte skriva sängar för det är inte rätt ord. Det var tre våningar och varje våning var ett sådant här "fack". I varje fack kunde de pressa in mellan 5-8 fångar. Det gick alltså knappt att röra sig... Guiden berättade om att fångarna ofta hade diarré och fick inte tillåtelse att gå på toa mer än två gånger per dag. Många gånger sket de på sig när de låg i dessa fack och då kunde det rinna ner på de som låg under... Det är så fruktansvärt att höra detta. Tänk att folk blivit tvingade till att leva så. Något sådant får aldrig hända igen. Har ni möjlighet, åk hit, ta en guidad tur och försök föreställ er hur det faktiskt var.